EmmaMarvin

Förstår ni hur jag menar om jag säger såhär;
"Jag saknar inte personen i fråga utan tiden med personen"

Jag förstår precis hur jag själv tänker, men det gör kanske inte ni?
Förra året träffade jag en person som kom till att stå mig mycket nära.
Denna hjälpte mig väldigt mycket i dåläget och fanns alltid där.
Men i slutändan sket sig allt och jag vet egentligen inte riktigt varför:
Men med denna är det såhär att jag vet inte om jag saknar personen i fråga utan bara tiden med denne?!

Men kan man sakna tiden med personen utan att sakna själva personen, eller måste det vara så att jag saknar personen också?
Det är ganska jobbigt att stå i valet & kvalet om man ska söka kontakt igen eller inte, för frågan är om det någonsin kan bli som förr.
Det tror jag aldrig det kan.
Har det en gång "tagit slut"med en vän så tror jag aldrig att det kan bli bra igen.

 

Jag låter det bero så får vi se vad ödet säger om det hela.
Är det meningen att vi ska finna varandra igen så gör vi det, annars så är jag tacksam för det jag fick då.

Det var lite om dagens tankar.

Jag avsutar härmed med en bild på dagens naglar jag gjorde på kund innan idag.